Fôrshaga Kôrv å motor

Fôrshaga Kôrv å motor

Tommybloggen

Av Tommy Svensson

Give Peace a Chance.

KuriosaPosted by Tommy Svensson Tue, October 10, 2017 19:54:11

TJENARE FOLKET

Give Peace A Chance.

Ett hotell, ett rum, en säng, det är den 25 mars 1969. Den 20 mars gifte dom sej. Det var faktiskt presidentsviten på Amsterdam Hilton Hotel som var reserverad för deras smekmånad. Första upplagan av ”Bed-in for peace”. "Kom till John och Yokos smekmånad. En säng, Amsterdam Hilton Hotel. Reportrarna dök upp, deras tankar var fulla av vad de trodde skulle hända. Där ligger vi visserligen i en säng, men påklädda, med blommor och fred och kärlek runt omkring oss”, enligt Lennon själv.

”Drove from Paris to the Amsterdam Hilton
Talking in our beds for a week
The newspapers said, say what you doing in bed?
I said, were only trying to get us some peace”.

Ur ”The Ballad of John and Yoko”.

Ett hotell, ett rum, en säng, det är den 1 juni 1969. Andra upplagan av ”Bed-in for peace”. I en säng, i rum 1742 på Hotel Queen Elizabeth i Montreal sitter en 28-årig man med långt hår, skägg och runda glasögon. Bredvid honom i sängen finns hans 36-åriga hustru. Båda har vita nattskjortor på sej. Den här gången hade man riggat upp fyra mikrofoner och en fyrkanalig bandspelare.

John Lennon sitter i sängen och lirar gitarr, Yoko Ono sitter bredvid. Tom Smothers hanterar den andra gitarren. En tamburin, ett dussintal som taktfast klappar händer och i kören finns bland andra, LSD-kungen Timothy Leary och minsann, Englands svar på Siw Malmkvist, Petula Clark.

Petula Clark med ett gäng brottarslagers ala 60-talet i bagaget. Downtown, I know a place, I couldn’t live without your love, My Love och den som jag fick en aha-upplevelse till, Don’t sleep in the subway. Ja den ja…

Men tillbaka till rum 1742 den 1 juni 1969. John Lennon drar igång.

”Two, One, two, three, four. Everybody's talking about
Bagism, Shagism, Dragism, Madism, Ragism, Tagism
This-ism, that-ism, is-m, is-m, is-m, sen kommer kören,
All we are saying is give peace a chance
All we are saying is give peace a chance”

Sen tycker han att alla pratar om Ministrar, Biskopar, Bob Dylan, Revolutioner, Gratulationer, Onani, Förenta Nationerna, Syndare, Tommy Cooper, Integrationer, Meditationer, Hare Krishna med mera, men John kommer alltid tillbaka till ”All we are saying is give peace a chance”.

Förresten, onani, är det de man menar med ensamkommande… Skärpning nu Svensson, nu var det Give Peace a Chance vi talade om.

Den 4 juli 1969 kom skivsläppet i Storbritannien och den 7 juli i USA.

Vietnamkriget pågick, Hörrö du Nixon, Ge freden en chans, tyckte John. Tet-offensiven. Hårda strider i Quang Tri provinsen. Massakern i Song My. Slagen vid Dak To och Hamburger Hill. Hue-massakern, jodå FNL:arna kunde dom också. Ho Chi Minh- leden… Namn och platser man hörde talas om under slutet på 60-talet. Ofta rapporterade i Aktuellt av Henry Christensson och Tor Åhman.

Neil Armstrong och Edwin Aldrin landade ju på månen, två veckor efter skivsläppet i USA. Båda dessa astronauter hade flugit stridsplan i Koreakriget i början på 50-talet. Båda dessa herrar plus Richard Nixon hade signerat en platta fäst på månlandarens ben där det stod. ”Här satte människor från planeten Jorden för första gången sin fot på månen. Juli 1969. VI KOM MED FRED FÖR HELA MÄNSKLIGHETEN”. Dubbelmoral och hyckel på absolut högsta nivå (!) tycker jag. Michael Collins hade också signerat plattan men han hycklade inte i alla fall…

Men tillbaka till John Lennon och hans Give Peace a Chance. Detta var hans första hit sedan Beatles splittrades. Två år senare skrev han ytterligare två Anti-krigs låtar, Imagine och Happy Xmas (War Is Over). Ytterligare några Anti-War hits från 60-talet som jag tycker är riktigt bra är Eve of Destruction i Barry McGuires tappning, I-Feel-Like-I'm-Fixin'-to-Die Rag med Country Joe McDonald, Universal Soldier, Glen Campbells version på Buffy Sainte-Maries kanon(oj) låt… och en av de bästa, alla kategorier är John Fogertys suveräna Fortunate Son.

Tre svenska låtar, ja svensk text i alla fall, som är ”Anti War” som är från 60-talet och Vietnamkrigets dagar, Balladen om den blå baskern med Anita Lindblom, text Lasse Berghagen. Det är något visst med den låten tycker jag. I natt jag drömde, Hep Stars version på Cornelis allsångsrökare, och Neger Joe, Johnny Bodes mästerverk. Ett bidrag till ”Make Love Not War-rörelsen”. Nja, försök att vara lite seriös nu Tommy…

En låt som egentligen handlar om det tidiga 80-talets kalla krig är Jan Hammarlunds Jag vill leva i Europa, riktigt bra tycker jag. Pete Seegers klassiker Where have all the flowers gone, att allt går igen, historien upprepar sej, människan har inte lärt sej ett dugg, riktigt bra den med, tycker jag.

Till sist en riktigt mäktig låt om krigets vansinne är Aldrig mera Krig med Tältprojektet, låten skriven av Ulf Dageby och Peter Wahlkvist med Totta Näslunds lika mäktiga röst. En tung låt med Christer Boustedts osynkade saxofonsolo, ibland riktigt häftigt, ibland så där, ibland riktigt opassande, det beror på dagsformen.

Give Peace a Chance.

Flyktingar ska utvisas till Afghanistan idag. Om det är farligt i landet så bör man ju hämta hit alla 34 miljoner som finns i landet, till Sverige. Varför gör man inte det? Humana Stormakten Sverige med socialdemokrater och miljöpartister vid rodret…

Jag läste just i Svenska Dagbladet: ”Dödstalen på Medelhavet sjunker, efter att Italien infört en stramare migrationspolitik”, är det bra eller dåligt?

Jag läste även på SVT Nyheter om ett typiskt svenskt beteende, att ”Vid begravningar i Malmö bär ibland besökarna vapen och skottsäkra västar. Samtliga 230 anställda vid kyrkogårdsförvaltningen i Malmö ska nu lära sig hantera begravningar med beväpnade gäster”. – Det är förskräckligt, kyrkogårdar borde vara fredade områden, säger Sven-Erik Aspeklev, kyrkogårdschef i Malmö.

Jag menar att vid varje begravning är det ju regel att det står ett par, tre tanter med varsin avsågad hagelspruta. Har det inte alltid varit så i Sverige, eller… Å andra sidan har ju varje kyrka har ju ett så kallat vapenhus, varför inte damma av det istället för att tjafsa.

Give Peace a Chance.

Apropå kärlek och en säng, ett litet knepigt dilemma.

En naken heterosexuell man ligger i mitten av en säng. Till höger om honom ligger en naken, ursnygg, villig, heterosexuell kvinna. Till vänster om honom ligger en naken homosexuell man. Vem vänder han ryggen åt…

Nej, jag säger som John Lennon. Ge freden en chans. Fast å andra sidan… Sverige verkar vara ett av få länder som mår bra av krig eller som någon sa ”Det är en jävla tur att det är krig ute i världen så vi får hit lite kompetent folk som kan driva Sverige vidare, annars hade ju troligen Sverige gått under”. Så ”Give Peace a Chance” kanske är väldigt överdrivet.

Tommy Svensson den 10 oktober 2017.







  • Comments(0)//tommybloggen.cicciwik.se/#post536