Fôrshaga Kôrv å motor

Fôrshaga Kôrv å motor

Tommybloggen

Av Tommy Svensson

För 45 år sedan.

KuriosaPosted by Tommy Svensson Fri, June 08, 2018 11:22:28

TJENARE FOLKET

För 45 år sedan.

Lite minnen från en svunnen tid.

Fredagen den 8 juni 1973 stämplade jag in på Tetra Pak i Forshaga för första gången. Dan före, den sjunde, så sa dåvarande platschefen Kaj, till Farsan. – Var är Tommy, skulle inte han börja idag? Farsan som jobbat på Tetra sedan starten, 1969, nämnde detta för mej. Jag hade missförstått det hela och trodde jag skulle börja tisdagen den 12, direkt efter Annandag Pingst men Kaj ville att jag skulle börja redan före Pingsthelgen.

Så den åttonde drog jag på mej en grön overall, anmälde mej till El-basen Rickenbacker, nää, Eriksson hette han och heter även så som pensionär. Jag fick ut en liten verktygslåda med dom ordinarie skruvmejslarna, en polpenna, två skiftnycklar en ”haj” och en lite mindre modell, en hammare, en morakniv, en kombinationstång och en avbitartång. Jora den 17-årige elektrikerpraktikanten Tommy Svensson var redo att ta itu med arbetslivet. Timpengen, praktikantlönen, var 8.90:- Fan, jag jobbade och fick lön.

Regissören Bo Widerberg och hans fru verkade också fira min första arbetsdag. Nio månader och några dagar senare, föddes deras son Johan, jomenvisstfanserru…

Jag firade i alla fall när första lönen kom, drygt 700 kronor. Efter att ha haft en gammal hederlig skivspelare med högtalare i locket så investerades en Garrard skivspelare, en Rank Arena R1020 en 2x20 Watts förstärkare med inbyggd radio och tillhörande 30 watts högtalare, 4 ohm skulle det ju vara också. Jäklar vilket tryck det blev...

Tre LP-skivor investerades också, Deep Purple ”Made in Japan”, Fridens Kilowatt och Rivaler, LP:n hette likadant och Contact ”Hon kom över mon”. Contacts LP finns kvar i min drickback, dom två andra har man nog supit bort eller lånat ut… Ja ja…

Vesst i fesk. Nånstans runt 10 500 instämplingar på samma ställe, har det blivit sedan den 8 juni 1973, med två arbetsgivare, Tetra Pak, 1973-2001 och Stora Enso, 2001 till dags dato. Är det en merit eller misslyckande? Nja, jag har trivts med själva jobbet. Närheten hem från jobbet, var en trygghet när ungarna var små, så det ser jag som ett privilegium. Hände det något så var man hemma på fem minuter. Sen så har det bara blitt så att man blivit kvar av gammal vana. Man vet vad man har…

Om två och ett halvt år inträffar 65-årsdagen, då drar man sej tillbaka oavsett om nån minister säjer att jag ska jobba tills jag blir 75. I helvete heller. Har man gått treskift i dryga 44 år när almanackan visar den 18 januari 2021, så jobbar jag inte en dag till. Sömnen tar stryk och jag anser att det inte är värt att krångla med den biologiska klockan allt för länge till. Slutar gärna tidigare om det skulle komma nån avtalspension eller nåt annat bra erbjudande. En Lottovinst kanske…

Eller hur var den berömda slogan som Sossarna körde med 1958: ”Gärna medalj men först en rejäl pension”. Det var på den tiden när Socialdemokraterna fortfarande var ett arbetarparti. Folkpartiet, det då ledande oppositionspartiet, tillverkade en ”motaffisch” med en karikatyrteckning på Tage Erlander "Gärna medalj men pensionera honom först". Sossarna kontrade med en ny affisch med texten: "Tage Erlander meddelar: Tack för välviljan. Men jag törs nog inte räkna med att kunna regera till år 2008 då Folkpartiets pensionsförslag är genomfört."

Nu dröjde det ”bara” till 1999 då Göran Persson beslöt, med hjälp av en majoritet i riksdagen, däribland Folkpartiet, att det nya pensionssystemet skulle införas. ATP:n skrotades. Det nya systemet omfattade inkomstpension och tilläggspension. Staten övertog då ansvaret för garantipensionen, förtidspensionen och efterlevandepension. Riksdagen beslutade att kompensera statsbudgeten genom att 258 miljarder överfördes från AP-fonderna till statskassan. Beslutet bidrog till att utarma ekonomin i pensionssystemet. Och detta var en s.k. arbetarregering… När kommer dessa pengar tillbaka till AP-fonderna?

Nu mera är vi ju utlämnade till olika fondbolag åt höger å vänster, banker, aktier, fastigheter, räntebärande papper och börser och mer eller mindre nogräknade pensionsbolag som verkar skita i kunderna, d.v.s. pensionärerna, och bara planerar för sin egen vinnings skull. LO och Svenskt Näringsliv äger ju Pensionsbolaget AMF, jag hoppas inte det betyder som Adolfs gamla slogan: Arbeit Macht Frei…

Nej tillbaka till 8 juni 1973. Jag är ägare till en Honda CB 125 K3 med dubbla Keihin-förgasare, färgen är Candy Blue Green. Vietnamkriget rasar. Peter ”Foppa” Forsbergs mamma är i åttonde månaden. Idi Amin håller låda i Uganda. Ego Boy vann Solvallas elitlopp för knappt två veckor sen. Oj oj oj, Ego Boy… Ingemar Olofsson höll i tömmarna. Ego Boy som dog en mystisk död, ganska precis ett år senare, ligger begravd i vinnarcirkeln på Rättvikstravet.

Två och en halv månad senare, den 23 augusti, går Janne Olsson in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg och tar fyra anställda som gisslan. Efter fem dagar ger han upp. USA:s president vid den här tiden heter Richard Nixon. Han hade nog en väldigt stor del i att Chiles folkvalde president Salvador Allende störtades i en blodig militärkupp den 11 september.

Apropå dagens skogsbränder så drabbades, i början av juli 73, det militära övningsfältet Örnäs på östra sidan om Nedre Fryken av en rejäl skogsbrand. Jag minns när vi stod på taket på Tetra och såg både rök och flammor, en mil bort. Några av mina jobbarkompisar bl.a. Skoog, Sveder och Boström var med i borgarbrandkåren och bekämpade elden som pågick nästan en vecka.

Orsaken var, så vitt jag kommer ihåg, att det hade kastats skarpa handgranater, där sprängningarna orsakade gnistbildning som startade det hela. Skogsbolaget, Uddeholm hade avrått från övningen. Brandmän från fyra stationer plus ett par hundra militärer var med vid släckningen. Tre kvadratkilometer skog gick upp i rök.

Det är den 15 september, radion, Rank Arenan, står på och spelar musik. Vad som spelas var inte så viktigt, inte just då i alla fall… Plötsligt bryts programmet och en röst meddelar att ”Konung Gustav den sjätte Adolf är död”. Det minnet etsade sej fast. Och precis som vid speciella händelser så vet man vad man gjorde och vart man var. Jag glömmer aldrig vad jag och tre andra sysslade med… Gamle kungen dör för övrigt samma dag som Vickans ”gube” prins Daniel föds.

Dagen efter så hade vi riksdagsval i Sverige. Det blir oavgjort mellan blocken. 175 mandat mot 175. Lotteririksdagen blev ett faktum. Runt 150 ärenden avgjordes genom att tombolan bestämde hur det skulle bli med Sverige. Ja ja, ibland blev det väl vinst ibland blev det nit… Men Palme skötte fortfarande om rodret på Svea Rike. Han har redan tidigare gått på några grynnor så skutan började ta in lite vatten och kompassen fick lite missvisning.

1973, dom utsvängda gabardinbyxornas gyllene år. Visst serru, man skulle väl inte vara sämre, jag hade ett par gröna, men jag kommer även ihåg ett par grå som, mer än ibland, låg bredvid dom gröna… ”Tie a yellow ribbon round the old oak tree” med Tony Orlando och Dawn, är en hit denna sommar. ABBA är fortfarande mest känd som ett företag inom fisk och skaldjurskonserver. ”Blåsningen” och ”Sista natten med gänget” var storfilmer detta år.

Mera brôtterhitt denna sommar är “Hooked on a feeling” med Björn Skifs och Blåblus. “Can’t keep it in” med Cat Stevens. “Clap your hands and stamp your feet” med Bonnie St. Claire & Unit Gloria. “The Free Electric Band” med Albert Hammond. “Mama Loo” med Les Humphries Singers. “Eres Tu” med den spanska gruppen Mocedades. Lite svenska slaktarhitt åxå, ”Aj aj aj” med Schytts, ”Dagny” med Lalla Hansson och ”Så gick det till när farfar var ung” med Yngve Forssells. Jora för tusan, hesheten efter allsången dök upp på en gång.

Annars räcker det med att bara säga ”Ted”. Ted Gärdestads andra LP från våren 1973. Jo det hette så då, LP… Sol vind och vatten, Come give me love, Kaliforniens guld, Jag ska fånga en ängel, Ramanagaram, Oh vilken härlig dag… Nostalgi och tidlöst på en och samma gång. Ted Gärdestad en av de berömda 56:orna. En stor idol faktiskt som jag har haft nöjet att ha sett lajv två gånger.

Sen har jag en speciell låt som jag alltid förknippar med den 8 juni 1973, första dagen på jobbet. Jag har åkt upp i hissen till första våningen. Elverkstan hade sitt förråd på denna våning. Jag kliver ur hissen. Alldeles bredvid hissen finns ett schakt som går från bottenplanet och tre våningar upp. På bottenplanet stannar en lastbil, som ska in och lossa pappersrullar. Från radion i lastbilen hör jag ”I Am An Astronaut” med Ricky Wilde. Och allt sedan den dagen så måste jag sjunga just den strofen när jag kliver ur hissen på våning ett. Gör jag inte det får jag troligen ett krampanfall...

Runt hundra personer som jag började jobba med just denna dag, finns inte längre kvar i livet. Jobbarkompisar som, Steffensen, Nisse ”blixten”, Gösta ”smörjern”, Johnny ”Mulle”, Kalle Redig, Sven-Johan, Evert ”masen”, Håkan i Änga, Erik ”mysko”, ”Bagarn”, ”Sickan”, Bertil ”killan”, Kalle ”kula”, Helmer i Haget, Kalle ”pôtt”, Ivar ”löcka”, Henry ”pampen”, Stig ”jeppe”, Porr-Henning, Lysén, Gillblad, Måård, Filip, Flora, Fredén, Djupfeldt, Jonte, Sippo, Hellgren, Fax, Öster, Landin, Granlund och två stycken ”Nillan” och många andra som man träffade och lärde känna då, passerar revy.

Och naturligtvis Farsan… som jobbade på Tetra från 1969-1995. Gemensamt för dom ovan nämnda är att dom idag är borta och gömda av jorden men inte glömda. Anekdoter och situationer som dyker upp som man kan le åt än idag eller som har lämnat ett bestående minne.

Tetra Pak hade funnits i Forshaga i fyra år när jag började, så många av dom som jobbade där 1973, var gamla sulfit och pappersbruksarbetare från Mölnbacka-Trysils tid. Personer som var allt från glada skitar, riktiga färgklickar till gôbbgrinige typer, snudd på folkilskna.

Många personer har passerat genom dörrarna på Tetra Pak/Stora Enso sen jag började där. Dom flesta minns man klart, några mer diffusa, en del inte alls. Och personer som jag jobbar med idag, där jag kan säga: - Vet du att jag har jobbat ihop med din farfar eller morfar. Det sa 1973 års gubbar till mej när jag började, fan vad gamla dom va, tyckte man. Jo jo, that’s life.

Eller som i vintras då jag nämnde för en grabb, - Vet du att jag har jobbat med din morfars far. Jo men, börjar man bli gammal, eller…

45 år framåt i tiden. 107 år gammal om man får hänga med, Ha ha ha, vadå… vem… Fy fan. Nej det är bättre att leva i nuet och försöka ta vara på tiden och livet så gott det går. Och framtiden? Två och ett halvt år kvar till pension. Gå tillbaka två och ett halvt år, vart är vi då på tidsaxeln? Vintern 2015-16… David Bowie tar ner skylten, likaså ”Lemmy”, basisten i Motörhead. Va, var det inte i går eller förrgår det? Fan vad klockan går…

Men Enso (!) länge jobbar man kvar inom samma väggar. Av 1973 års inventarier finns inte så mycket kvar. Jora, det finns faktiskt några vägguttag som man borrade upp och kopplade in, då det begav sej, och som ännu efter dryga fyrtio år fungerar som dom ska. Och en del märkningar på elcentraler, skyltar som man limmade upp. Minsann, några sitter kvar än. Och apropå väggar, det enda som finns kvar, fysiskt, av gamla elverkstaden där jag började för 45 år sedan är en tegelvägg vid den stora hissen upp till centralförrådet.

Idag stämplar jag in cirka 13:30. För 45 år sedan stämplade jag in 06:44. Och om 45 år, ja då har man nog stämplat ut…

Tre av dom som jobbade på Tetra Pak i Fôrshaga 1973, jobbar kvar. En av dessa är…

…Tommy Svensson, det är den 8 juni 2018.



  • Comments(3)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Tommy Tue, June 12, 2018 18:31:27

Tack för kommentarerna Bosse och Björne.

Du Bosse, du får väl börja med intRot så magen kommer i fas (nä den var dålig). Har man tur kanske dom har kommit på ölbär och kôrvrot om två och ett halvt år innan det är dags för en annan att belasta statskassan. Man bär ju på öl ifrån bolaget i alla fall...

Och till dej Björne, det är hyggligt att höra av den yngre generationen att ens dagar är räknade. Ja ja, det är bara att hänga med så gott det går och gilla läget och inse att bäst-före-datum är passerat. Men så länge man klarar av att klämma en (eller några) pilsner och kan lägga av en fjärt utan att det blir klumpar i den, så får man vara nöjd...

Ha er så Gött skriver Tommy i en hälsning från Fôrshaga till Kallsta och Matfôrs.


Posted by Björne Sat, June 09, 2018 16:25:29

Fantastiskt trevlig historia, Kämpa på och hoppas du är med till 107.

Jag är ju "bara" 51, men åldern tränger sig på en. Ifjol när jag skojade med en av sommarjobbarna här på fabriken och pratade om pensionen och sa "att tänk att om 40 år jobbar du fortfarande!" och han kontrade med "att om 40 år är du död..."


Posted by 429 JOHANSSON Fri, June 08, 2018 21:45:16

Tack för nostalgiresan.Gick i pension sista april efter 41år på Posten.Ingen större merit att ha varit i samma företag så länge.Goda kamrater och ett fritt arbete har varit anledningen.Snart får du stämpla ut och om pensiionen blir skral.Det finns alltid ätliga bär och rötter.

Hälsningar Bosse